Att sjukvården arbetar strukturerat med prevention är ett viktigt systemskifte som innebär ökad livskvalitet såväl som kostnadsbesparingar. Att tillföra en “preventionsmiljard” kan snarast försena det viktiga omställningsarbetet och konservera gamla ersättningsmodell

LÄS MER: Artikeln Sjukvårdens systemskifte kräver nya finansiella modeller publicerades som en replik i di.se på artikeln Systemfelet i sjukvården måste åtgärdas av Göran Hägglund et al.

Göran Hägglund et al argumenterar att det både ger bättre livskvalitet och är mer ekonomiskt effektiv att satsa på preventiv vård. Både för individen och för samhället. Detta är en sanning som de flesta experter och människor i allmänhet skriver under pä. Men det går en skiljelinje mellan traditionella lösningar och mer tidsenliga modeller. Gör man som man alltid har gjort blir det som det alltid ha blivit. Nya tider kräver nya lösningar. Det är traditionellt och inte särskilt innovativt att uppmana politiken att tillföra mer pengar. Att satsa på en “preventionsmiljard” leder förmodligen till att regionerna täpper till hål eller att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i landets regioner har lite mer att fördela enligt traditionella mönster. Det blir som det alltid blivit.

När regioner, som till exempel Region Stockholm, däremot satsar på nya preventionsmodeller som dessutom finansieras genom en samverkan mellan näringsliv och region så kan prevention införas alldeles utan att det krävs några ytterligare skattepengar. Exemplet från Region Stockholm innebär i korthet att invånare som finns i riskzonen för att utveckla typ 2-diabetes erbjuds ett hälsofrämjande och individanpassat program, kliniskt validerat i en studie vid Karolinska Institutet. Den här satsningen finansieras genom en hälsoobligation som givits av Region Stockholm och där ett försäkringsbolag investerar pensionsmedel. Några privata vårdförsäkringar är det inte tal om, utan detta sker i regionens regi och försäkringsbolaget investerar i regionens invånare. Blir det positiva hälsoutfall får försäkringsbolaget ränta på investeringen. Det förebyggande hälsoarbetet hanteras av ett innovativt bolag och fokus är på att invånaren får hjälp att ta ansvar för sin egen hälsa. Efter ett år är fler än hälften av deltagarna är inte längre i riskzonen för att utveckla typ 2-diabetes. 8 av 10 deltagare upplever en föbättrad livskvalitet. Detta innebär positiva hälsoutfall både för individen och regionen. Regionens egna beräkningar visar på en besparing som uppgår till 1,4 miljarder årligen, vilket motsvarar 2400 sjuksköterskelöner. Detta innebär att nya resurser tillförs sjukvården utan att belasta befintlig budget. 

Att innovation i traditionella verksamheter behöver följas av innovativa finansiella lösningar och affärsmodeller är tydligt inom de allra flesta organisationer. Så även sjukvård. Systemskiftet som Göran Hägglund et al åberopar måste till och måste dessutom innebära systemskifte även avseende ersättning och finansiering. Innovation och förbättring krävs i alla delar av kedjan som ger invånarna bättre hälsa.

Carolina Wallenius, Hälso- och sjukvårdsexpert, tidigare bland annat chef för vårdersättningar SLL, styrelseordförande Invenio Growth

Fredrik Söder, vd Health Integrator

Annika Szabo Portela, managing director, EIT Health Scandinavia